arkadiusz.blo.gg

Kvart i sex alltså
Så jävla trist
Får kolla på nått
Och bli optimist

Serpentinellt kaosarande mingvistik lettentuider
Fleventerat menå tendelism
Bottenterat väläskin, moiverat attendå

Tack fina Josephine för jag fick bo hos dig.

Skulle hittat en annan formulering än egentillverkade, sticker ut bland orden och smakar dåligt

Händer det någonting?
när du vet att du backar
varför gör du det när du sagt att du inte ska backa

Slirar runt bland de givna omen

Sen sinar det
Blir fånig och ångrar

Mt pertiff vaginalt hat till autocorrect specialiserad inom vinlust och bakgränder med ränder som händer i andra länder där regim råbalkat börjar tvina och folk och fasa flyr från Gaza problematik inte bara där huvudvärken sitter så egocentrin kanske kan förbytas, misslyckade försöken staplas lyckade försöken sprider sin odör av misslyckanden
Tanken komms på och genast in i samma katastrof som en hund i koppel mitt i ingenstans
Även rotfrukterna blir fiender och ställer sig emot
Fåglarna pratar utanför. Jag hoppas att de är glada och har en lycklig familj. Att de känner sig trygga, utom när de ser en hungrig katt. Då blir dom rädda och pratar mer. Och högre.
Masker på väggen med, sicket kaos!
Det händer hela tiden och överallt, hur ska en hinna?
I detta liv få gjort allt och på något sätt vinna
Över tidigare generation, över ideal som skräms, över sig själv som härskar, över natur.
Och beteenden som är i djupa hjulspår, går det att förändra?
Går det att människans natur vända?

En hund i koppel kan inte släppa sig själv fri. Den sitter fast tills någon kopplar loss.
Om inte
Hunden gnager sönder kopplet

Ditt sura mående är du inte ensam om
Jag kräks också i huvudet
En gemensam bitter stank av tång
Som du tror du delar med dig själv
Och lämnar mig själv på en perrong
När du sitter och väntar på samma tunnelbana
Väntar i samma sinnestillstånd
Vi ska ju åt samma håll

Skriv utan hänsyn till andra läsande ögon än mina
Inte vara objektiv, tillåtelse att vara subjektiv

På tåg som tar mig till Stockholm, är uttråkad och bakfull och uttråkad
Viktor spelar dataspel. Mitt pingvinspel är inte roligt längre.

Mitt i öknen står en kaktus. Själv. Och väntar på att det ska regna. Det var så längesedan nu. Men helst så vill hon att set ska finnas en annan kaktus i närheten. Någon som kan hålla henne sällskap så hon slipper stå där helt själv.
En skalbagge går förbi. Och blänger!
Kaktusen blir irriterad och ger en ilsken blick tillbaka.
Ha! Där fick skalbaggsjäveln - tänker kaktusen.
Men då börjar skalbaggen klättra upp på kaktusen! Går mellan taggarna och lyckas undvika det egentillverkade skydd kaktusen gjort. Kaktusen blir rasande och försöker skaka av skalbaggen, men förgäves... Skalbaggen strosar upp längst kaktusens mage, förbi halsen och över ansiktet för att hamna på huvudet. Där sätter den sig ner och plockar fram picknick.
På mitt huvve! - Tänker kaktusen högt som fan, nästan så att det låter.
Skalbaggen sitter där på kaktusens huvud och solar, äter smörgås, dricker lättöl, läser tidningen. Hela tiden känner kaktusen på sitt huvud hur skalbaggen lyxar sig och har det gott. Hela dagen går och när solen börjar gå ner så plockar skalbaggen ihop och börjar gå ner för kaktusen. Ibland kittlas det så att kaktusen har svårt att hålla sig för skratt, men arg är hon!
Skalbaggen kommer ner på marken och börjar gå där ifrån. Då kommer kaktusen på, att hon ändå tyckte om att ha skalbaggen där, helt nära.
Nej, snälla gå inte - tänker kaktusen. Jag vill inte vara själv här, jag vill att du stannar kvar och äter picknick mer på mitt huvud och kittlar mig. Snälla kom tillbaka.
Skalbaggen hör ju inte, och försvinner nu bort över en sanddyna med solen som sällskap.
Kaktusen gråter, men är glad att skalbaggen hade varit där en stund och hållit henne sällskap. Om inte för alltid ändå för en stund.

Så himla fin